Mycket sammandragningar? Så vet du när vården behövs

När magen plötsligt blir hård flera gånger om dagen är det lätt att undra om något är fel eller om förlossningen har börjat. Att ha mycket sammandragningar är ofta ofarligt, men täta, smärtsamma eller regelbundna sammandragningar behöver bedömas utifrån graviditetsvecka och andra symtom. Här får du praktisk hjälp att skilja mellan vanliga sammandragningar, förvärkar och tecken på att vården bör kontaktas.

Vad är sammandragningar och varför känns de så tydligt

Livmodern är en muskel som drar ihop sig under hela graviditeten. Då blir magen ofta hård och spänd, ibland i någon minut, innan den mjuknar igen. Det är livmoderns sätt att träna inför förlossningen och många känner av detta från mitten av graviditeten.

Vanliga sammandragningar kommer oftast oregelbundet och gör inte särskilt ont. De kan märkas efter promenader, fysisk aktivitet, stress, sex eller när du har varit uppe länge. För vissa räcker det att lägga sig ner och vila för att magen ska slappna av, medan andra känner sammandragningar även när de tar det lugnt.

Det finns ingen bestämd gräns för hur många sammandragningar som är normalt. Kroppar reagerar olika, och den som har fött barn tidigare kan känna dem både tidigare och starkare. Min tumregel är därför att titta på mönstret och förändringen över tid, inte bara räkna antalet.

Så skiljer du sammandragningar från förvärkar

Det är inte alltid lätt att själv avgöra vad som händer i livmodern. En sammandragning känns ofta som att magen spänner sig utan tydlig smärta. Förvärkar brukar däremot göra mer ont, komma tätare och hålla i sig längre.

Vid förlossningsvärkar blir det ofta mindre än tio minuter mellan värkarna, men klockan ensam avgör inte när du ska åka in. Hur smärtan utvecklas, om vattnet har gått och vilken graviditetsvecka du befinner dig i spelar minst lika stor roll.

När täta sammandragningar kräver kontakt med vården

1177 rekommenderar att du kontaktar vården om sammandragningarna är smärtsamma, regelbundna eller inte slutar när du vilar. Detsamma gäller om du känner ett kraftigt tryck nedåt eller får vatten eller vattniga flytningar från slidan.

• Du har återkommande smärta som blir starkare.
• Sammandragningarna kommer med jämna mellanrum och tätare än tidigare.
• Du misstänker vattenavgång eller får ovanligt mycket vattniga flytningar.
• Du känner ett kraftigt tryck i underlivet.
• Du får en blödning, särskilt om den är riklig eller kombineras med smärta.
• Du märker tydligt minskade fosterrörelser efter den tid då du brukar känna barnet dagligen.

Är du gravid i vecka 21 eller tidigare ska du genast kontakta barnmorskemottagning eller gynekologisk mottagning. Om det är stängt eller inte går att få kontakt kan du söka akutmottagning eller gynekologisk akutmottagning. Från vecka 22+0 kontaktar du förlossningsavdelningen direkt.

Du behöver inte vänta tills du är helt säker. En barnmorska kan hjälpa dig att bedöma situationen per telefon. Ring 1177 om du är osäker på vart du ska vända dig, och ring 112 vid kraftig blödning eller ett akut, allvarligt tillstånd.

Vad du kan prova hemma när magen drar ihop sig

Om sammandragningarna är milda och oregelbundna kan du börja med att sänka tempot. Lägg dig på sidan, drick något och ge kroppen en stunds vila. Ett varmt bad eller en dusch kan också göra det lättare att slappna av.

1. Avsluta fysisk aktivitet och sätt dig eller lägg dig bekvämt.
2. Drick vatten och känn efter om magen mjuknar.
3. Notera när sammandragningarna börjar, hur länge de varar och hur långt det är mellan dem.
4. Byt ställning eller prova försiktig massage över rygg och höfter.
5. Kontakta vården om besvären fortsätter, blir smärtsamma eller ändrar karaktär.

Det som ofta gör störst skillnad är inte en särskild metod, utan att upptäcka om sammandragningarna avtar inom en rimlig stund. Försök inte pressa dig igenom dem för att se hur länge du klarar det. Vila är ett sätt att observera kroppen, inte ett test du måste klara.

Varför sammandragningarna kan komma oftare

Fysisk belastning, stress och en full urinblåsa kan göra livmodern mer retlig. Även infektioner, till exempel urinvägsinfektion, kan ibland ge sammandragningar eller förvärkar. Därför är det viktigt att berätta om sveda när du kissar, feber, förändrade flytningar eller annan sjukdomskänsla.

Stress kan påverka hur ofta sammandragningarna känns, men du kan också ha många sammandragningar utan att vara stressad. Jag tycker att det är viktigt att säga det tydligt, eftersom skuldkänslor lätt smyger sig in när kroppen reagerar på ett sätt som känns svårt att kontrollera.

Vid en bedömning kan barnmorska eller läkare undersöka livmoderhalsen, ibland med ultraljud. Du kan också få lämna urinprov för att utesluta infektion. Om livmoderhalsen har börjat påverkas innan graviditeten är fullgången kan läkemedel eller annan behandling bli aktuell, beroende på graviditetsvecka och situation.

Så förbereder du dig om du behöver ringa

När man har ont är det svårt att komma ihåg detaljer. Skriv därför gärna ner graviditetsvecka, starttid, intervall och smärtans styrka. Berätta också om vattniga flytningar, blödning, tryck nedåt, feber eller förändrade fosterrörelser.

Ha numret till din förlossningsavdelning lättillgängligt från graviditetens senare del. Om du tidigare har fött för tidigt, väntar tvillingar, har cerklage eller har fått särskilda råd av vården gäller de råden framför allmän information på nätet.

När det är klokt att lita på kroppens förändring

De flesta sammandragningar under graviditeten är en normal del av kroppens förberedelse inför födseln. Det som gör skillnad är om de blir regelbundna, smärtsamma, tätare eller kombineras med andra symtom.

Du behöver inte själv ställa diagnosen. Om något känns annorlunda än vanligt, särskilt före fullgången tid, är det klokt att ringa och få en professionell bedömning. Det är bättre att kontakta vården en gång för mycket än att gå hemma och försöka tolka en tydlig förändring på egen hand.