Ett klickande ljud under amningen kan vara helt tillfälligt, men det är också en ledtråd om att barnet tappar vakuumet runt bröstet. Här får du hjälp att förstå möjliga orsaker, kontrollera taget, justera matningen och avgöra när BVC eller en amningsmottagning bör titta på situationen.
Ett klickljud betyder oftast att taget behöver kontrolleras
- Vanligaste orsaken är ett för litet eller ytligt tag om bröstet.
- Klickandet i sig är sällan ett akut problem, men blir viktigare om barnet också har svårt att äta.
- Smärta, såriga bröstvårtor, mjölkläckage och långa amningar talar för att matningen inte fungerar optimalt.
- Ett stort tag med hakan nära bröstet och näsan fri kan ofta minska ljudet.
- BVC, barnmorska eller amningsmottagning kan observera en hel matning och bedöma vad som behöver justeras.
Vad kan ett klickande ljud betyda?
När ett barn ammar effektivt finns ett stabilt vakuum mellan munnen och bröstet. Ett klickande eller smackande ljud uppstår ofta när vakuumet släpper och barnet snabbt försöker få tillbaka greppet. Det vanligaste är ett för litet tag, där barnet mest suger på bröstvårtan i stället för att få in en större del av vårtgården i munnen.
Ibland hörs ett enstaka klick när barnet är trött, ivrigt eller fortfarande håller på att lära sig amma. Om barnet är piggt, sväljer regelbundet, verkar nöjt efteråt och går upp i vikt behöver ljudet inte betyda att något är fel. Jag lägger därför större vikt vid hela amningssituationen än vid själva ljudet.
Klickandet blir mer intressant när det kommer tillsammans med andra tecken. Barnet kan svälja luft, läcka mjölk ur mungipan, släppa bröstet ofta eller bli frustrerat. Den ammande kan samtidigt få ont, se en platt eller sned bröstvårta efter amningen eller märka att brösten inte töms ordentligt.
Så ser du om ljudet hänger ihop med ett matningsproblem
En fungerande amning behöver inte vara ljudlös från första sekunden, men sugandet bör övergå till ett lugnt och rytmiskt mönster. När barnet verkligen får i sig mjölk hörs vanligtvis sväljningar mellan sugtagen. Djupare sug med korta pauser är mer vägledande än ett helt tyst amningstillfälle.
Kontrollera särskilt vad som händer med bröstvårtan när barnet släpper taget. Den kan vara något utdragen, men ska inte vara platt, sned eller formad som ett läppstift. Ihållande smärta är inte något du behöver stå ut med för att amningen ska räknas som normal.
| Det du märker | Vad det kan tyda på |
|---|---|
| Klickljud men barnet är piggt och går upp i vikt | Ofta ett mindre tekniskt problem eller ett ljud som kommer och går |
| Klickljud, smärta och platt bröstvårta | För ytligt tag eller en position som behöver justeras |
| Klickljud och mjölk som rinner ur mungipan | Svårt att hålla vakuumet eller att samordna sugning och sväljning |
| Långa amningar, trött barn och få sväljningar | Risk att barnet inte får i sig tillräckligt effektivt |
| Upprepade klick, sår och svårighet att hålla taget | Kan behöva bedömas av erfaren vårdpersonal, bland annat med tanke på tungans funktion |
För att bedöma om barnet får i sig tillräckligt tittar jag hellre på flera signaler samtidigt. Barnet ska vara förhållandevis piggt, vakna för att äta, kissa regelbundet och följa sin viktkurva på BVC. Hos ett barn som är äldre än den första tiden brukar minst sex våta blöjor per dygn vara en användbar riktlinje, men ålder och situation spelar roll.
Gör så här vid nästa amning
Börja med att skapa lugn och närhet. Lägg gärna barnet hud mot hud och välj en ställning där hela kroppen är vänd mot dig. En lätt bakåtlutad position kan hjälpa barnet att komma nära med hakan mot bröstet och näsan fri.
- Placera barnets näsa i höjd med bröstvårtan, inte munnen rakt framför den.
- Vänta tills barnet gapar riktigt stort, ungefär som vid en gäspning.
- För barnet mot bröstet och låt barnet ta ett stort tag, i stället för att föra bröstet in i en liten mun.
- Kontrollera att läpparna är utvikta och att mer av vårtgården syns ovanför munnen än under.
- Lyssna efter om klickandet minskar och känn efter om smärtan släpper.
Om det fortsätter att göra ont ska du inte försöka härda ut. Bryt vakuumet genom att försiktigt föra in ett rent finger i barnets mungipa och börja om. Smärtfri justering är mer effektiv än att flytta barnet lite fram och tillbaka medan det redan har ett dåligt tag.
Spända bröst kan göra det svårt för barnet att få grepp. Då kan du handmjölka ur en liten mängd före amningen så att vårtgården mjuknar. Jag skulle undvika att pumpa ur stora mängder bara för att få barnet att ta tag, eftersom det kan stimulera en redan hög mjölkproduktion.
Om mjölken rinner mycket kraftigt kan en mer bakåtlutad ställning ge barnet bättre kontroll. Korta pauser, rapning och att låta barnet släppa taget när flödet blir överväldigande kan hjälpa. Amningsnapp eller pump är inte automatiska lösningar, utan fungerar bäst när storlek, teknik och uppföljning är rätt.
När tungband eller annan anatomi kan spela in
Ett stramt eller kort tungband kan i vissa fall göra det svårt för barnet att lyfta och föra tungan framåt. Då kan barnet få problem att skapa ett stabilt vakuum, tappa taget och ge ifrån sig ett klickande smackljud. Samtidigt har många barn ett kort tungband utan amningsproblem, så utseendet i munnen räcker inte för att ställa en bedömning.
Jag tycker att man ska vara försiktig med att dra slutsatsen att tungbandet är orsaken bara för att klickandet finns. En erfaren BVC-sjuksköterska, barnmorska eller logoped behöver se hur barnet tar tag, suger, sväljer och mår efter matningen. Rikshandboken i barnhälsovård betonar också att amningsstöd normalt är det första steget när problem uppstår.
Tecken som gör en sådan bedömning mer motiverad är att barnet gång på gång tappar taget, inte kan ta ett stort grepp, amningen gör ont trots flera justeringar eller att viktuppgången inte följer förväntad utveckling. Eventuell behandling avgörs utifrån funktion och besvär, inte enbart utifrån hur tungbandet ser ut.
När du ska söka hjälp i Sverige
Kontakta BVC eller en amningsmottagning om klickljudet återkommer vid de flesta amningarna, om du har ont eller om barnet verkar kämpa för att få i sig mjölken. Be gärna personalen att se en hel amning. En kort observation kan visa sådant som är svårt att upptäcka genom att bara beskriva ljudet i telefon.
Under barnets första vecka kan BB ofta hjälpa till med amningsproblem. Du kan också ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning om du är osäker på vart du ska vända dig. Sök hjälp snabbare om barnet är ovanligt slött, svårt att väcka, kissar tydligt mindre än vanligt, inte orkar suga eller om du är orolig för att barnet inte får i sig mat.
För den ammande kan ett dåligt tag leda till sår, mjölkstockning och minskad stimulering av mjölkproduktionen. Sök vård om du får tilltagande rodnad, svullnad, feber eller känner dig sjuk. Ett klickande ljud är inte i sig ett skäl att sluta amma, men smärta och otillräcklig viktuppgång ska tas på allvar.
Det går också bra att kombinera amning med urpumpad mjölk eller ersättning om det behövs. Målet är att barnet får tillräckligt med mat och att du får en fungerande, hållbar situation. Stödinsatserna ska anpassas efter vad ni faktiskt behöver, inte efter en idé om hur amning måste se ut.
Det viktigaste att ta med till nästa matning
Lyssna på klickandet, men bedöm framför allt smärta, sväljningar, blöjor, barnets ork och vikt. Börja med närhet, ett stort gap och ett djupt tag där hakan ligger nära bröstet. Om ljudet kvarstår tillsammans med andra problem är det klokt att be BVC eller en amningsmottagning observera matningen, eftersom rätt liten justering ofta gör större skillnad än ännu ett nytt hjälpmedel.
