När en liten bebis plötsligt skriker, drar upp knäna och spänner hela kroppen är det lätt att bli orolig. Magknip beror ofta på gaser, omogen tarm eller kolik, men ibland finns tecken på förstoppning, infektion eller allergi som behöver bedömas. Här får du konkreta sätt att tolka symtomen, lindra besvären hemma och veta när det är dags att kontakta vården.
Det viktigaste att veta när magen gör ont
- Gaser och matning är vanliga orsaker till tillfälligt magknip.
- Spädbarnskolik brukar komma i ett tydligt mönster och går oftast över inom några månader.
- Rapning, lugnare matning, närhet och försiktig massage kan lindra, men fungerar inte lika bra för alla barn.
- Feber hos barn under tre månader ska bedömas av vården, särskilt om barnet också har ont eller äter sämre.
- Slöhet, otröstligt skrik, blod, kräkningar eller mycket utspänd mage är varningssignaler.
Vad kan ligga bakom magont hos en bebis
Spädbarn kan inte berätta var det gör ont. Därför tittar jag först på mönstret runt besvären, barnets allmäntillstånd och hur det fungerar med matning, sömn, kiss och avföring. Ett barn som fortfarande är kontaktbart, äter hyggligt och kissar som vanligt är oftast mindre akut sjukt än ett barn som blir slappt eller vägrar äta.
| Det du ser | Det kan passa med | Vad du kan göra |
|---|---|---|
| Besvär efter matning, spänd mage och mycket pruttar | Sväljd luft eller omogen tarm | Pausa matningen, hjälp barnet att rapa och håll det upprätt en stund. |
| Intensivt skrik flera timmar, ofta på eftermiddagen eller kvällen | Spädbarnskolik | Skapa lugn, prova närhet och kontakta BVC om det återkommer ofta. |
| Hårt bajs, smärta när barnet försöker bajsa och utspänd mage | Förstoppning | Kontakta BVC eller vårdcentral för råd, särskilt om barnet är litet. |
| Kräkningar, diarré, feber eller tydlig trötthet | Magsjuka eller annan infektion | Följ vätskeintaget noga och sök rådgivning vid försämring. |
| Eksem, blodstrimmor i bajset, kräkningar eller dålig viktuppgång | Exempelvis komjölksallergi | Be vården om en bedömning. Uteslut inte livsmedel på egen hand. |
Spädbarnskolik är vanligast från ungefär två veckors till fem månaders ålder och brukar vara mest besvärlig kring sex till åtta veckor. Det typiska är inte bara gråt, utan ett återkommande mönster där barnet skriker intensivt flera timmar minst tre gånger i veckan och verkar ha svårt att komma till ro.
Oregelbunden avföring betyder däremot inte automatiskt förstoppning. Framför allt ammade barn kan bajsa olika ofta. Jag skulle lägga större vikt vid hård avföring och smärta än vid antalet dagar mellan blöjorna.
Så kan du lindra besvären hemma
Börja enkelt och ändra en sak i taget. Då blir det lättare att märka vad som faktiskt hjälper, i stället för att prova fem olika metoder samtidigt och ändå inte veta vad barnet reagerade på.
Gör matningen lugnare
En ivrig bebis kan svälja mycket luft, vilket gör magen spänd. Ta korta pauser under matningen och erbjud rapning när barnet verkar slappna av. Vid flaskmatning kan en napp med för stort hål göra att mjölken rinner för snabbt, medan en lugnare takt ofta minskar mängden luft barnet sväljer.
Håll flaskan så att nappen är fylld med mjölk och låt barnet styra tempot. Jag tycker att det är bättre att följa barnets signaler än att försöka få i barnet en bestämd mängd så snabbt som möjligt.
Prova närhet och mjuka rörelser
Hud mot hud, att bära barnet nära kroppen eller att låta det vila mot din axel kan vara lugnande. Du kan också försiktigt röra barnets ben som små cykelrörelser när barnet är vaket och avslappnat. Avsluta om barnet spänner sig mer eller verkar obekvämt.
Spädbarnsmassage kan ge avslappning och ibland lindra gaser. Vänta minst 20 minuter efter matning, använd varma händer och massera bara när barnet är lugnt. Små, mjuka rörelser medsols över magen kan provas, men massage är ett stöd och ingen behandling av en bakomliggande sjukdom.
Skydda både barnet och dig själv
Om barnet skriker länge får även den mest tålmodiga vuxna slut på energi. Lägg barnet säkert på rygg i sin säng, gå undan en kort stund och be någon närstående ta över om du känner att du tappar kontrollen. Skaka aldrig ett spädbarn, inte ens i desperation, eftersom det kan ge allvarliga hjärnskador.
Vid sömn ska barnet ligga på rygg. Magläge kan användas en kort stund när barnet är vaket och du har uppsikt, men inte som sovställning för att försöka lindra gaser.
När matning, avföring eller allergi behöver bedömas
Om besvären återkommer bör du skriva ner när barnet äter, skriker, kräks, bajsar och kissar. En enkel anteckning i två till tre dygn kan ge BVC en mycket bättre bild än minnet av enstaka jobbiga kvällar.
Förstoppning hos små barn
Förstoppning märks oftast genom hårt och trögt bajs, smärta vid tarmtömning och ibland en svullen mage. Barn under ett år kan bli förstoppade när de börjar med ersättning eller vanlig mat, men ett ammat barn som verkar förstoppat ska också bedömas av vården.
Ge inte laxermedel, ändra ersättning eller börja med olika huskurer utan råd från BVC eller vårdcentral. Om barnet haft svårt att bajsa i en vecka eller mer, har blod i bajset eller inte ökar i vikt som förväntat bör du kontakta vården.
Reflux och kräkningar
Små mängder mjölk som rinner tillbaka efter måltiden är vanligt, särskilt om barnet mår bra och går upp i vikt. Det är mer bekymmersamt om kräkningarna är kraftiga, barnet verkar ha ont, inte får behålla vätska eller börjar äta tydligt sämre.
Håll barnet upprätt i famnen efter matningen om det verkar hjälpa, men låt det alltid sova på rygg. Försök inte behandla återkommande kräkningar med egna läkemedel.
Läs också: Virusutslag hos barn - när behöver vården kontaktas?
Tecken på komjölksallergi
Komjölksallergi kan ge flera symtom samtidigt, till exempel magont, kräkningar, diarré, förstoppning, eksem eller blodstrimmor i bajset. Dålig viktuppgång är också en anledning att ta kontakt med BVC eller vårdcentral.
Det är lätt att börja utesluta mjölkprodukter ur sin egen kost eller byta ersättning på eget initiativ. Jag skulle avstå från det innan barnet har bedömts, eftersom en ensidig kost kan bli onödigt krävande och göra det svårare att utreda orsaken.
När du ska söka vård direkt
Det viktigaste är inte exakt hur högt barnet skriker, utan om barnet är sig likt mellan episoderna. Ett otröstligt barn som plötsligt blir blekt, slappt eller ovanligt tyst ska bedömas skyndsamt.
Kontakta genast vårdcentral, jourmottagning eller akutmottagning om barnet har mycket ont i magen, en hård eller kraftigt utspänd mage, upprepade kräkningar, blod i kräkning eller avföring, eller kissar betydligt mindre än vanligt. Sök också direkt om skriket kommer i attacker och barnet verkar ha tydlig smärta mellan attackerna.
Feber räknas vanligtvis som 38,0 grader eller mer. Ett barn under tre månader med feber ska bedömas av vården, även om febern verkar vara det enda symtomet. Ring 1177 om du är osäker på vart du ska vända dig.
Ring 112 om barnet får svårt att andas, blir mycket blekt eller svårt att väcka, eller får en kraftig allergisk reaktion med exempelvis kräkningar och svullnad. Vid magsjuka är barn under sex månader med både kräkningar och diarré extra känsliga för vätskebrist och bör få sjukvårdsrådgivning.
En enkel plan för nästa jobbiga stund
Kontrollera först om barnet har feber, hur det andas, om magen är ovanligt svullen och när det kissade senast. Om barnet i övrigt är piggt kan du därefter prova lugnare matning, rapning, närhet och försiktig massage, en åtgärd i taget.
Det här är sällan något föräldrar orsakar genom att göra fel. Be om hjälp tidigt från BVC när skriket återkommer, när du är utmattad eller när matningen inte fungerar. Din oro är i sig tillräcklig anledning att ringa och få en professionell bedömning.
