När en bebis får covid-19 är det lätt att bli osäker på vad som är normalt och när vården behövs. De flesta barn får lindriga symtom, men spädbarn kan snabbt påverkas av feber, nästäppa eller att de får i sig för lite vätska. Här går jag igenom symtom, egenvård, smitta och tydliga tecken på att du ska kontakta vården.
Det viktigaste att veta när en bebis har covid-19
- Vanliga symtom är snuva, nästäppa, hosta och feber.
- Andning och vätska säger ofta mer än själva febertemperaturen.
- Barn under tre månader med feber ska bedömas av vården snarast.
- Ring 112 vid mycket svårt att andas, blå läppar eller om barnet blir medvetslöst.
- Amning eller ersättning bör fortsätta i små, täta mängder om barnet orkar.
Hur covid brukar märkas hos en bebis
Hos spädbarn liknar covid-19 ofta en vanlig förkylning. Barnet kan få snuva, täppt näsa, hosta, feber och sämre aptit. En del blir tröttare än vanligt, medan andra mest verkar irriterade eftersom det är svårt att andas genom en täppt liten näsa.
Det är inte alltid möjligt att skilja covid från RS-virus, influensa eller andra luftvägsinfektioner hemma. Därför tittar jag hellre på helheten än på ett enskilt symtom. Ett barn som fortfarande har kontakt, äter någorlunda och kissar normalt är oftast mindre påverkat än ett barn med samma temperatur men tydlig slöhet och försämrad andning.
Hos en bebis är matningen ett viktigt mått på hur barnet mår. Om barnet orkar suga, tar pauser och får i sig vätska är det lugnande. Om nästäppan gör att barnet gång på gång släpper bröstet eller flaskan, eller om barnet inte orkar äta alls, behöver du ta situationen på större allvar.
Så hjälper du barnet hemma
Gör näsan så fri som möjligt
Spädbarn har trånga näsgångar, och även lite slem kan göra stor skillnad vid amning eller flaskmatning. Prova koksaltlösning i näsan före matning. Det kan lösa upp segt slem och göra det lättare för barnet att suga.
Håll gärna barnet upprätt i famnen när det är vaket och täppt. Vid sömn ska barnet däremot ligga säkert enligt vanliga råd för spädbarn. Lägg inte kuddar under madrassen och låt inte barnet sova uppallat utan att vården uttryckligen har rekommenderat det.
Prioritera vätska framför mat
Feber och nästäppa kan göra att barnet äter mindre under en period. Erbjud bröst eller ersättning oftare och i mindre mängder. Tvinga inte barnet, men vänta inte heller länge om barnet nästan inte får i sig något.
Håll koll på blöjorna. Färre kissblöjor, torr mun, inga tårar och ovanlig trötthet kan vara tecken på vätskebrist. Små barn blir uttorkade snabbare än vuxna, så just vätskeintaget är en av de saker jag tycker att föräldrar ska följa mest noggrant.
Var försiktig med läkemedel
Febern behöver inte behandlas enbart för att temperaturen är förhöjd. Det viktiga är hur barnet mår. Om barnet är yngre än sex månader bör du kontakta 1177 eller vården innan du ger febernedsättande läkemedel, så att rätt preparat och dos utifrån barnets vikt används.
Ge inte hostmedicin, antibiotika eller andra läkemedel på eget initiativ. Antibiotika hjälper inte mot virus, och fel dos av febernedsättande kan vara skadlig. Barn under 18 år ska inte få läkemedel med acetylsalicylsyra mot feber.
När du ska kontakta vården
Åldern spelar stor roll. Feber hos ett barn under tre månader ska bedömas av vården, även om barnet samtidigt verkar ganska piggt. Ring 1177 när du är osäker på vart du ska vända dig, och berätta barnets ålder, temperatur, hur det andas, hur mycket det äter och när det kissade senast.
| Situation | Vad du bör göra |
|---|---|
| Bebisen är under tre månader och har feber | Kontakta vårdcentral, jourmottagning eller 1177 snarast för bedömning. |
| Barnet dricker mycket mindre eller kissar tydligt mindre | Kontakta vården samma dag. Det kan vara tecken på vätskebrist. |
| Barnet är ovanligt slött, svårt att få kontakt med eller orkar inte äta | Sök vård akut eller ring 1177 för omedelbar rådgivning. |
| Barnet får andningsbesvär men är fortfarande kontaktbart | Kontakta vårdcentral eller jourmottagning genast. |
| Barnet har mycket svårt att andas, blir gråblekt eller får blå läppar | Ring 112. |
Kontakta också vården om febern håller i sig i mer än fyra dagar, om barnet först blir bättre och sedan tydligt sämre eller om du känner att något inte stämmer. För tidigt födda barn och barn med hjärt-, lung- eller immunsjukdom kan behöva bedömas tidigare.
Läs också: Spädbarnskolik - så lindrar du och vet när vården behövs
Var uppmärksam även efter infektionen
En ovanlig men allvarlig inflammation kan uppstå några veckor efter en covidinfektion. Tecken kan vara ihållande feber, påtaglig trötthet, utslag, röda ögon, kräkningar eller ont i magen. Det är sällsynt, men kombinationen av flera sådana symtom ska bedömas av vården.
Smitta, testning och vardagen runt barnet
Viruset sprids främst genom luftburna droppar och nära kontakt. Den som är sjuk bör tvätta händerna före matning, hosta bort från barnet och undvika att kyssa barnet i ansiktet. Handtvätt och att stanna hemma när man är sjuk gör störst praktisk skillnad i vardagen.
Amning kan i regel fortsätta om den ammande föräldern orkar. Tvätta händerna före matning och be om hjälp med annat hushållsarbete så att den sjuka föräldern kan vila. Om direkt amning inte fungerar kan utpumpad mjölk vara ett alternativ, men barnet ska inte lämnas utan mat eller vätska i väntan på att situationen löser sig.
Ett covidtest kan visa om barnet har en pågående infektion, men symtomen avgör inte alltid hur sjukt barnet är. För ett spädbarn är allmäntillstånd, andning och vätskeintag viktigare än att själv försöka fastställa vilket virus som orsakar förkylningen.
Barnet kan återgå till förskola eller andra vanliga aktiviteter när det orkar vara med under hela dagen och har varit feberfritt i minst ett dygn utan febernedsättande. Lite kvarvarande snuva eller lätt hosta behöver inte betyda att barnet fortfarande är tydligt sjukt.
Skydd och vaccination i Sverige
Det går inte att skydda en bebis från alla luftvägsvirus, men det går att minska risken för smitta. Undvik nära kontakt med personer som är sjuka, vädra hemma och låt inte många olika personer hålla ett nyfött barn under perioder med mycket luftvägsinfektioner.
Det finns ingen generell rekommendation att alla spädbarn ska vaccineras mot covid-19. Enligt Folkhälsomyndighetens aktuella rekommendationer kan barn under 18 år erbjudas vaccination vid ökad risk för allvarlig sjukdom, efter individuell läkarbedömning och läkarordination.
Det betyder att barnets grundsjukdomar, ålder och aktuella hälsa spelar större roll än en generell regel. Om ditt barn har en medicinsk riskfaktor är barnläkaren eller vårdcentralen rätt instans för att bedöma behovet.
Det här gör störst skillnad när oron tar över
Jag tycker att den bästa strategin är att följa några få saker regelbundet i stället för att kontrollera temperaturen hela tiden. Notera hur barnet andas, äter, kissar och reagerar på kontakt. Det ger en tydligare bild av utvecklingen än en enstaka siffra på termometern.
Skriv gärna ner när febern började, vilken temperatur du har mätt, hur många matningar barnet fått och när den senaste kissblöjan kom. Den informationen gör det lättare för 1177 eller vårdpersonalen att snabbt bedöma situationen.
De flesta bebisar återhämtar sig utan komplikationer, men små barn behöver följas tätare än äldre barn. Lita på din magkänsla om barnet beter sig annorlunda, och sök hellre råd en gång för mycket när barnet är mycket litet.
